Jag parkerade bilen på elevparkeringen och klev ut. Jag visste ju att skolan skulle vara stor men den här var. Den var. Skolan var enorm! Den såg nästan ut som en mindre version vita huset; skolan var gjord av vit sten, stora glasfönster och en stor ingång. Gräsmattan såg väldigt ömtålig och. Hm… grön ut. Jag klev ut ur bilen. Tog min gråa Gucci väska. Och gick. Det fanns andra bilar på parkeringen. Jag tog på mig mina ray ban solisar. Det som var så bra med dessa glasögon var att om jag var tvungen att stirra på någon men inte ville bli upptäckt kunde man ha de här solglasögonen. Man kunde liksom aldrig se vart jag fäste blicken. Jag vände mig om från min bil och lyfte huvudet lite så att det skulle se ut som om jag kollade på omgivningen. Men min blick hade jag sänkt mot bilarna. Det fanns vissa bilar som stod ut lite mer än de andra. Jag kände igen vissa märken. Andra var helt okända. Jag drog handen genom håret och koncentrerade mig nu mer på människorna som stod i parkeringsplatsen. De som hade stått och pratat eller vad dem nu gjorde blev helt tysta. Det enda som hördes var den fuktiga vinden blåsa på träden så att löven började prassla lätt. Annars var det döds tyst. Man skulle kunna tro att det var ”var tyst och stirra på varje ny elev som börjar” Leken men det var det nog definitivt inte. Eller? Jag kände att jag började bli lite irriterad på alla blickar så jag började gå, eller tja, jogga mot huvudbyggnaden. Bakom mig hörde jag hur de började gapskratta. Hade min kjol åkt upp? jag kände efter diskret men den var på sin plats. Jag kom in i skolan. Som tur var hade inte så många börjat komma in än.  Så fort man kommer in innanför dörren finns det 3 korridorer. Den som går rakt fram har ungefär 6 dörrar på varje sida.  Om man går åt vänster korridor kommer man till skåpen. Jag kollade åt höger och försökte komma på vart jag skulle hamna om jag gick den vägen men det var nästan omöjligt. Korridoren var lång och vit. Det hängde någon enstaka tavla i vänstra korridoren. Annars var just den korridoren väldigt tråkig. Jag försökte gissa vart korridoren skulle leda men la nästan av direkt.  För övrigt var skolan rätt cool. Jag kände att någon stod bakom mig. Jag vände mig om. Jag hade rätt. Där stod en tjej. Hon var ljushyad med fräknar på näsan. Hennes ansikte var hjärtformat, hennes bruna spikraka hår, som jag antog var hennes naturliga, var uppsat i en stram hästsvans. Ett par små chanel örhängen satt i öronen. Hon hade valt att matcha skjortan med en snygg svart väst. ”hej” sa hon och sträckte fram handen. Jag sträckte fram handen ”hej”

”jag heter Leah Wilson. Det är jag som ska visa dig runt.” Hon blottade sina perfekta tänder. Om hennes röst inte var så vänlig skulle man kunna tro att hon hängde med de ”kaxiga” Doften som kom från henne skvallrade om att hon använde Chanel no.5 ”Vad har du nu för lektion. Jag kan visa dig dit.” hennes blick gled gillande åt min Gucci väska

”hm… Vänta en sekund” jag tog upp mitt schema för att se vad jag hade nu på morgonen. Jag har visst matte nu på morgonen. ”hon kollade också på mitt schema och lös upp.
”jag har också matte nu!”

Vi gick genom korridoren i mitten. Det hängde ungefär 50 tavlor där. Leah hade förklarat att man hade hängt upp de för att man skulle kunna känna sig gladare och piggare. Det funkade faktiskt. Jag kände mig genast på bättre humör.  Påvägen dit pratade vi även om vädret.

”du har tur som kom när det var soligt” sa hon. ”

”vadå brukar det inte vara soligt?” frågade jag skräckslaget. Det jag verkligen hatade var regn. Jag skulle inte kunna överleva om det typ regnade lika mycket som det hade gjort i Concord. Det hade förstört alla mina kläder och Drop var som jobbigast när det regnade

Hon skrattade. ”joo men det kunde ju ha regnat” sa hon med en axelryckning. ”så hur var det i din förra skola?” hon kollade rakt fram utan att vända blicken. ”det var väl bra. Typ” nu kollade hon på mig ”typ?” jag suckade ”man kan väl säga att jag inte direkt var elevernas favorit” hon nickade för sig själv. Vi stannade upp nu utanför en dörr

”hej Claire. Jag heter Mr Alberts. Var snäll och sätt dig ner så ska jag gå igenom hur vi ska börja denna termin ” sa han enkelt. Jag kollade runt i klassrummet och hittade en ledig plats i mittersta raden längst ut mot fönster vid en kille. Innan jag hann gå dit så harklade Mr Alberts sig och gav mig en nyckel

”Den där nyckeln går till ditt skåp. Nummer 122.” Jag hade precis tänkt gå och sätta mig på en ledig plats när Mr Alberts reste på sig.

”vänta lite Claire. Du kan väl presentera dig för alla först?”

Jag hade inte precis svårt att prata inför folk men plötsligt kändes det väldigt pinsamt.

Jag ställde mig vid katedern. ”hej, jag heter Claire Agrius”
jag insåg hur lamt det lät och ville bara sjunka in i ett hål. Jag kunde höra små fnissningar här och var.

Mr Alberts nickade och satte sig igen vid sitt bord.

Jag gick och satte mig på en tom plats bredvid den gråögda killen. Jag la ner mina böcker på bordet, fixade till kjolen och satte mig ner. Han sträckte fram handen. ”hej, jag heter Marcus Yuce” jag skakade hand med honom.

”trevligt att få en ny elev här i skolan. Det är inte alltid man får en med ett så fint utseende.” sa han på ett tillgjort sliskigt sätt

okej. JAG VERKLIGEN hatar sådana killar jag har inte ens varit här i klassrummet 5 minuter och den här killen som påstår sig vara Marcus Yuce har redan flörtat med mig. Jag ignorerade han och slog upp min mattebok.

”okej elever. Hoppas att ni har haft ett trevligt lov, men som livet, så tar sommarlovet slut efter ett tag, och bara för det ska vi inte börja mjukt. Slå upp matteboken och börja med det första kapitlet!”

Matte var min starka sida så jag gjorde klart uppgifterna och satt bara och kollade runt i klassrummet. Vissa verkade ha svårt medan andra satt flitigt och jobba. Men annars var det knäpptyst. Läraren satt där fram och knappade på sin mobil. Han var välbyggd och lång, raknäsa, breda läppar, breda axlar och hår som nådde till hjässan. Jag skulle gissa på att han var runt 40.
det var som om han märkte att jag kollade på honom, för sen lyfte han snabbt på huvudet och verkade med ens bli medveten om omgivningen.